Vi volontärer som driver Handlingar.se tycker det är viktigt att kartlägga vad svenska partier tycker om offentlighetsprincipen och öppna data. Därför har vi gjort en enkät till partierna för att ta reda på om och vad partierna vill göra för att utveckla offentlighetsprincipen och öppna data inför valet 2022 och nästa mandatperiod. I detta blogginlägg redovisar vi svaren vi fått från Liberalerna.
– Vad tycker ert parti om att medborgare inte har rätt enligt grundlagen att ta del av allmänna
handlingar elektroniskt (digitalt) år 2022?
Allmänna handlingar som finns i elektroniskt format, och där sekretess inte lägger hinder i vägen, ska självklart kunna lämnas ut digitalt. Som starka anhängare av offentlighetsprincipen värnar vi dock även rätt att ta del av allmänna handlingar som upprättats i analogt format, såväl äldre arkivmaterial som handlingar som upprättats i pappersform i vår samtid. Även om det pågår ett ambitiöst arbete för att digitalisera centrala delar av äldre arkivmaterial är det inte en framkomlig väg att införa en tvingande regel att allt material oavsett hur det upprättats och från vilken tid det härrör ovillkorligen ska tillgängliggöras elektroniskt. Däremot är det självklart viktigt att fortsätta övergången till en fullt ut digital ärendehantering och att fortsätta digitalisera ikapp äldre material.
– Tycker ert parti att elektroniska (digitala) kopior av allmänna handlingar ska kosta pengar?
Självkostnadsprincipen ska råda. Finns materialet digitalt sedan tidigare bör det såklart inte kosta pengar att begära ut en digital kopia.
– Ska medborgare kunna ta del av allmänna handlingar upphandlingar som inte har att göra
med rikets säkerhet att göra?
Vi är som sagt starka anhängare av offentlighetsprincipen (ni känner säkert också till att det var liberalen Anders Chydenius som drev fram offentlighetsprincipen i Sverige på 1700-talet), men det finns även andra skäl än rikets säkerhet att en allmän handling inte är offentlig. Inom socialtjänsten finns t.ex. personakter med mycket integritetskänslig information om enskildas privatliv. De bör inte vara offentliga för vem som helst att ta del av (innan sekretesstiden löpt ut).
– Vad vill ert parti göra för att modernisera den svenska offentlighetsprincipen i Tryckfrihetsförordningen för dagens digitala samhälle?
I grunden anser vi att offentlighetsprincipen fungerar väl och bör vara teknikneutral. En anknytande fråga är dock att grundlagsskyddet för tryck- och yttrandefriheten behöver uppdateras för att fungera i den digitala miljön. Vi vill att samma principer gäller på webben som när tidningen trycks på papper, till exempel att gamla texter inte ska kunna åtalas långt i efterhand.
– Vilka åtgärder vill ert parti göra för att Sverige ska bli bäst på öppna data?
I dag saknas det tydliga myndighetsgemensamma standarder och rättsligt regelverk efter e-förvaltningens behov, även om mycket hänt. Det gör att utvecklingen av bl.a. öppna data går alltför långsamt. Det är fortfarande mindre vanligt att öppna data publiceras på ett sådant sätt att de är enkla att använda. Därmed riskerar nyttan med öppna data att gå förlorad. Vi anser att arbetet med digitalisering måste få ökad tyngd i förvaltningspolitiken. Regeringen bör tydligare peka ut vilka frågor som är prioriterade utifrån användarnytta, effektivitetsvinster och rättssäkerhet och utifrån detta formulera tydligare uppdrag åt den offentliga förvaltningen. I detta ingår också en samlad översyn av vilka författningsändringar som behövs för att fullt ut införa en digital förvaltning och driva på arbetet med öppna data.
