Följande skickades in till *Insynskommitténs utredning om ökad transparens kring finansiering av politiska partier och lobbyregister*. Det togs emot av Insynskommitténs sekreterare som arbetar vid Regeringskansliet.
Inledning
Transparens är en grundläggande princip i en demokratisk rättsstat. För att stärka allmänhetens förtroende för politiska processer är det avgörande att säkerställa öppenhet kring finansieringen av politiska partier och lobbyverksamhet. I linje med detta bör utredningen rekommendera användningen av en öppen informationsmodell, öppen källkod, och publicering av data som öppna data för att kunna försäkra sig om en kostnadseffektiv lösning för skattebetalarna, Riksdagen som också skapar en smidig upplevelse för de aktörer som påverkas vid införandet av ett eller flera eventuella system kopplat till finansiering av politiska partier och lobbyregister. Dessa åtgärder kommer inte bara att främja transparens utan även möjliggöra interoperabilitet, vilket är avgörande för att minimera negativ påverkan och slippa arbetsstörande moment i t.ex. riksdagspolitikers vardag. Det är också en förutsättning för att data ska kunna användas effektivt av olika aktörer, inklusive forskare, media och allmänheten.
Öppen informationsmodell
En öppen informationsmodell innebär att data struktureras och standardiseras på ett sätt som gör den lättillgänglig och användbar både mellan system och för människor samt AI-lösningar. Genom att använda en öppen informationsmodell kan vi säkerställa att information om partifinansiering och lobbyverksamhet är tydlig, konsekvent och jämförbar. Detta underlättar inte bara för myndigheter att hantera och analysera data utan gör det också enklare för allmänheten att förstå och granska informationen. Dessutom minimeras oklarheter som kan leda till frågor som kan uppstå hos t.ex. journalister, utvecklare, politiker, forskare och därmed kan ansvariga myndigheter eller partier slippa onödiga frågor som förklaras av den öppna informationsmodeller och dokumentation av systemlösningar med öppen källkod.
Öppen källkod
Öppen källkod innebär att den underliggande koden som används för att samla in, bearbeta och presentera data är tillgänglig för alla att granska och vidareutveckla. Detta skapar en transparens i hur data hanteras och minskar risken för manipulation eller felaktigheter. Dessutom möjliggör öppen källkod samarbete mellan olika aktörer, vilket kan leda till förbättringar av system och verktyg som används för datainsamling och analys. Det maximerar även förtroendet till de faktiska systemen data finns i och bearbetas i – vilket är en förutsättning för t.ex. Riksdagen som redan arbetar mycket med öppen källkod och öppna data.
Öppna data och interoperabilitet
Öppna data innebär att information är fritt tillgänglig för alla att använda, återanvända och distribuera utan restriktioner. För att maximera nyttan av öppna data bör informationen publiceras med bra metadata enligt Sveriges nationella standard DCAT-AP-SE som Myndigheten för Digital Förvaltning ansvarar för och vägleder offentlig sektor i Sverige att använda. Mer finns på Diggs hemsida här: Öppna upp och dela data via Sveriges Dataportal
Detta säkerställer att data är sökbar, tillgänglig och lätt att integrera med andra dataset. Genom att följa denna standard kan vi också uppnå interoperabilitet, vilket innebär att olika system och tjänster kan kommunicera och samarbeta effektivt med varandra.
Interoperabilitet är särskilt viktigt i sammanhang där data från olika källor behöver kombineras och analyseras, exempelvis när man undersöker kopplingar mellan partifinansiering och lobbyverksamhet. Genom att säkerställa att data är interoperabla och kan samverka på ett effektivt sätt kan vi få en mer heltäckande bild av hur pengar och inflytande flödar i det politiska systemet. Med en öppen informationsmodell och interoperabilitet så elimineras också risken att Riksdagen eller annan systemansvarig myndighet blir inlåst i ett visst system som köps in eller utvecklas för att kunna följa upp de finansiella bidragen av politiska partierna samt system för lobbyregister. Interoperabilitet genom öppna standarder kommer även möjliggöra att skapa ett lobbyregister som sköts automatiskt, sömlöst och kan upplevas som “magiskt” genom systemintegrationer t.ex. hämtning av data från kalender- och bokningssystem.
Slutsats
Att använda en öppen informationsmodell, öppen källkod och öppna data med bra metadata enligt standarden DCAT-AP-SE är avgörande för att öka transparensen kring finansiering av politiska partier och lobbyverksamhet. Dessa principer bidrar inte bara till ökad insyn och ansvarstagande utan också till en effektivare användning av data, vilket kan stärka demokratin och medborgarnas förtroende för politiska processer. Vi uppmanar utredningen att integrera dessa principer i sina rekommendationer för att säkerställa en framtida modell som är öppen, transparent och samverkande som möjliggör framtidssäkra systemlösningar.
