Länkade Öppna Data  – lösningen på lågt återanvändande av kommunernas data?

Att Öppna Data har ett stort demokratiskt och ekonomisk värde finns det många som tycker. EU-kommissionärer, konsultfirman McKinsey, Open Knowledge Foundation och många fler. Även jag själv tillhör de troendes skara.

Men varför händer det så lite? Varför skapas inte alla dessa demokratiska och ekonomiska värden? Vad är det som hindrar allt detta goda från att inträffa här och nu? Det tycks inte enbart vara brist på publicerat data även om detta givetvis måste bli bättre.

En viktig orsak till det begränsade värdeskapandet tror jag personligen är att det data som publiceras idag oftast är allt för små ”dataöar”. Data är så begränsat i bredd och djup att det intresserar allt för få datakonsumenter och därmed de kommersiella och ideella aktörer som ska göra jobbet. Det är dessutom enormt resurskrävande att samla ihop alla dessa dataöar till  ”datakontinenter” som skulle intressera en större grupp datakonsumenter. Detta har en starkt avskräckande effekt för de olika aktörerna.

Att detta arbete är så resurskrävande idag beror på att saknas standards för data och metadata vilket omöjliggör en maskinell hantering när datakontinenten ska skapas. I synnerhet är detta ett problem för kommunernas data som ju är det offentliga data som oftast är närmast den enskilde medborgaren. Tyvärr har Öppna Data ofta hanterats och diskuterats i en statlig kontext vilket gjort att frågan om hur mindre mängder data effektivt ska kunna bilda en större datamängd inte fått den uppmärksamhet som frågan förtjänar. Statens myndigheter har ju ofta stora register som täcker hela landet vilket gör frågan mindre intressant för dem.

Hur ska vi då lösa detta problem?

Resource Description Framework (RDF) och de olika sätt som detta ramverk kan realiseras kan vara en viktig pusselbit för att lösa problemet med det begränsade vidareutnyttjandet. Om kommunerna förvandlade sina Öppna Data till Länkade Öppna Data med hjälp av RDF och då  använde samma vokabulärer för att beskriva datat från sina verksamheter skulle det  bli enklare och billigare  att skapa större och därmed intressantare datamängder. RDF använt på rätt sätt möjliggör nämligen maskinellt skapande av datakontinenter.

Lyckas vi med detta borde tillvaratagandet av de demokratiska och ekonomiska värdena av Öppna Data öka betydligt och ge ett bättre samhälle för oss alla.

Tyvärr är kunskapen om RDF är begränsad i Sverige idag. Kunskapen är följaktligen också låg bland kommuner, akademiker, IT-företag och andra. Om problemet med låg återanvändningsgrad ska kunna adresseras måste vi därför skaffa oss större kunskap om möjligheter och problem som rör Länkade Öppna Data, RDF och olika tillämpningar av RDF. Utan riktig kunskap om Länkade Öppna Data spridd bland många olika aktörer är risken att vi kommer att visa powerpoints för varandra till tidens ände utan att värdeskapandet tar ordentlig fart, alternativt tar strategiskt felaktiga beslut.

För att dra vårt strå till stacken har Umeå kommun, Skellefteå kommun, Umeå universitet och Luleå tekniska Universitet inom ramen för samarbetet Opennorth anordnat ett event kring Länkade Öppna Data den 28-29 oktober 2014. Vi vill på detta sätt bidra till en ökning av denna kunskap som är så central för arbetet med Öppna Data.

Alla som är intresserade av att få veta mer om Länkade Öppna Data är varmt välkomna att delta. Mer information om eventet finns på http://eventumea.opennorth.se/

Thomas Kvist
Projektledare Öppna Datakällor
Umeå Kommun