Ett år har gått av det Vinnovafinansierade OpenUP projektet med syfte att verka för öppen upphandlingsdata i Sverige – ett mycket stort antal möten, evenemang och workshops har genomförts. Projektgruppen har involverat och diskuterat med representanter från stora centrala myndigheter till de minsta av Sveriges kommuner, grävande journalister, public service-anställda, aktivister och intresserade medborgare. Det vi kan se att inställningen till öppen upphandlingsdata är positiv, men passiv.
Att kunna följa upp hur skattepengar spenderas är otvetydigt en viktig del i en demokrati. Därför måste data om vad som upphandlas offentligt vara tillgänglig för medborgare och journalister som arbetar med att granska makten. Det kan handla om beslut i upphandlingar, avtal med leverantörer och listor över gjorda inköp. Den typen av information finns redan som öppna data i de flesta andra demokratiska länder i EU och är något som de allra flesta tjänstemän, politiker och medborgare är överens om ska finnas tillgängligt – så varför har vi inte kommit längre i Sverige? Varför ligger Sveriges upphandlingsdata (enligt Upphandlingsmyndigheten värd 782 miljarder kronor 2020) låst och dold i databaser som tillhör privata företag, och varför verkar myndighetsrepresentanter se det som så svårt att göra något åt det?
Upplevda hinder för att öppna upphandlingsdata:
· GDPR – många hävdar att det är för problematiskt med personuppgifter i dataseten. Men alla länder i EU lyder under GDPR, även om nationell lag kompletterar – och de flesta andra EU länder har mycket mer utvecklade processer för öppna upphandlingsdata än Sverige. Personuppgiftsskyddet är naturligtvis viktigt, men går att tillgodose genom att kontrollera och tvätta data innan den öppnas, precis på samma sätt som görs vid utlämnande av information i analogt format.
· Kostnader – vi har hundratals registratorer anställda på myndigheter i Sverige. De bedömer utlämningsfrågor, tar fram information ur arkiv, skickar ut pdf:er och tar emot besökare för att studera pappershandlingar. De myndigheter som går i bräschen och vågar testa att öppna upp upphandlingsdata i digitala system, såsom exempelvis Örebro eller Umeå Kommun, räknar med att kunna spara in kostnader på personal och manuellt arbete när datan istället publiceras automatiskt. I Finland har man sett stora kostnadsbesparingar när man hänvisar till en portal med data i första hand istället för att tillgodose alla förfrågningar individuellt. Portalen som byggts inom OpenUP projektet kan användas tillsammans med olika ekonomisystem, är byggt på öppen källkod och kan användas för en mängd olika data – teknologin behöver inte byggas upp från början eller köpas in dyrt, den finns, redo att användas.
· Privata intressen – tar vi allt för stor hänsyn till de privata företag som i dagsläget äger så mycket av upphandlingsdatan? Vi är det land i EU som går allra längst för att tillgodose privata intressen, och våra kollegor i andra länder häpnar när de får höra om vilken hänsyn som tas till vinstdrivande företags möjlighet att skydda offentlig data bakom betalvägg här i Sverige. Står vi bakom ett aktivt beslut i Sverige att tillgodose privata intressen på bekostnad av medborgares, civilsamhällets och journalisters insyn? Användarna av öppen data kan ju även vara myndigheterna själva, som söker jämförelsedata från andra myndigheter!
Sverige – sämst i klassen när det gäller öppenhet?
I Sverige lutar vi oss ofta tillbaka på vår offentlighetsprincip som vi lärt oss är äldst i världen – och visst har vi rättigheter, men insyn i makten i Sverige idag är hopplöst analog. Sverige vill gärna ligga i framkant när det gäller digitalisering och användandet av ny teknik – så hur har vi hamnat så hopplöst på efterkälken när det gäller digitalt tillgängliga offentliga data?
Som OECDs rapport visade under hösten, ligger Sverige sist när det gäller en lång rad aspekter som har att göra med e-government och öppenhet. Open Knowledge Sweden har deltagit i ett par internationella jämförande projekt om öppna data, som alla visar att vi ligger långt efter andra länder i fråga om transparens och lättillgänglig information. Vid två jämförande studier (2019, 2018) finansierade av Nordiska rådet, kommer Sverige sist i alla kategorier, där våra grannländer redan har öppna register över lobbyister, politikers ägande av företag, finansiering av politiska partier, fastigheter m.fl.
Hur kommer vi ikapp?
Projektets målgrupper är ense om att Sverige ska ha demokratisk insyn i hur skattemedel spenderas i ett digitalt format. Vi tror att ett tydligt politiskt ställningstagande krävs i detta läge – ett krav uppifrån för att få igång den viktiga processen att automatiskt öppna upp upphandlingsdata från offentliga verksamheter som spenderar skattemedel. Om inte, riskerar Sverige att fortsätta halta fram, långt bakom andra länder i fråga om transparens, digital statsförvaltning och medborgarkommunikation.
Tack till alla er som deltagit i våra diskussioner och arbetar outtröttligt i motvind för att öppna upp mer offentlig data – i dagsläget vilar denna demokratiska rättighet på några få individuella eldsjälars axlar ute på myndigheter och i kommuner.
Toni Mickiewicz, Open Knowledge Sweden, Project Manager, OpenUP
(Åsikterna i denna artikel är personliga)
Mer läsning:
OECD Digital Government Index: 2019 results
Open Data and Political Integrity in the Nordic Region
Open Data and the fight against corruption in Latvia, Sweden and Finland
Att kunna följa upp hur skattepengar spenderas är otvetydigt en viktig del i en demokrati. Därför måste data om vad som upphandlas offentligt vara tillgänglig för medborgare och journalister som arbetar med att granska makten. Det kan handla om beslut i upphandlingar, avtal med leverantörer och listor över gjorda inköp. Den typen av information finns redan som öppna data i de flesta andra demokratiska länder i EU och är något som de allra flesta tjänstemän, politiker och medborgare är överens om ska finnas tillgängligt – så varför har vi inte kommit längre i Sverige? Varför ligger Sveriges upphandlingsdata (enligt Upphandlingsmyndigheten värd 782 miljarder kronor 2020) låst och dold i databaser som tillhör privata företag, och varför verkar myndighetsrepresentanter se det som så svårt att göra något åt det?
Upplevda hinder för att öppna upphandlingsdata:
· GDPR – många hävdar att det är för problematiskt med personuppgifter i dataseten. Men alla länder i EU lyder under GDPR, även om nationell lag kompletterar – och de flesta andra EU länder har mycket mer utvecklade processer för öppna upphandlingsdata än Sverige. Personuppgiftsskyddet är naturligtvis viktigt, men går att tillgodose genom att kontrollera och tvätta data innan den öppnas, precis på samma sätt som görs vid utlämnande av information i analogt format.
· Kostnader – vi har hundratals registratorer anställda på myndigheter i Sverige. De bedömer utlämningsfrågor, tar fram information ur arkiv, skickar ut pdf:er och tar emot besökare för att studera pappershandlingar. De myndigheter som går i bräschen och vågar testa att öppna upp upphandlingsdata i digitala system, såsom exempelvis Örebro eller Umeå Kommun, räknar med att kunna spara in kostnader på personal och manuellt arbete när datan istället publiceras automatiskt. I Finland har man sett stora kostnadsbesparingar när man hänvisar till en portal med data i första hand istället för att tillgodose alla förfrågningar individuellt. Portalen som byggts inom OpenUP projektet kan användas tillsammans med olika ekonomisystem, är byggt på öppen källkod och kan användas för en mängd olika data – teknologin behöver inte byggas upp från början eller köpas in dyrt, den finns, redo att användas.
· Privata intressen – tar vi allt för stor hänsyn till de privata företag som i dagsläget äger så mycket av upphandlingsdatan? Vi är det land i EU som går allra längst för att tillgodose privata intressen, och våra kollegor i andra länder häpnar när de får höra om vilken hänsyn som tas till vinstdrivande företags möjlighet att skydda offentlig data bakom betalvägg här i Sverige. Står vi bakom ett aktivt beslut i Sverige att tillgodose privata intressen på bekostnad av medborgares, civilsamhällets och journalisters insyn? Användarna av öppen data kan ju även vara myndigheterna själva, som söker jämförelsedata från andra myndigheter!
Sverige – sämst i klassen när det gäller öppenhet?
I Sverige lutar vi oss ofta tillbaka på vår offentlighetsprincip som vi lärt oss är äldst i världen – och visst har vi rättigheter, men insyn i makten i Sverige idag är hopplöst analog. Sverige vill gärna ligga i framkant när det gäller digitalisering och användandet av ny teknik – så hur har vi hamnat så hopplöst på efterkälken när det gäller digitalt tillgängliga offentliga data?
Som OECDs rapport visade under hösten, ligger Sverige sist när det gäller en lång rad aspekter som har att göra med e-government och öppenhet. Open Knowledge Sweden har deltagit i ett par internationella jämförande projekt om öppna data, som alla visar att vi ligger långt efter andra länder i fråga om transparens och lättillgänglig information. Vid två jämförande studier (2019, 2018) finansierade av Nordiska rådet, kommer Sverige sist i alla kategorier, där våra grannländer redan har öppna register över lobbyister, politikers ägande av företag, finansiering av politiska partier, fastigheter m.fl.
Hur kommer vi ikapp?
Projektets målgrupper är ense om att Sverige ska ha demokratisk insyn i hur skattemedel spenderas i ett digitalt format. Vi tror att ett tydligt politiskt ställningstagande krävs i detta läge – ett krav uppifrån för att få igång den viktiga processen att automatiskt öppna upp upphandlingsdata från offentliga verksamheter som spenderar skattemedel. Om inte, riskerar Sverige att fortsätta halta fram, långt bakom andra länder i fråga om transparens, digital statsförvaltning och medborgarkommunikation.
Tack till alla er som deltagit i våra diskussioner och arbetar outtröttligt i motvind för att öppna upp mer offentlig data – i dagsläget vilar denna demokratiska rättighet på några få individuella eldsjälars axlar ute på myndigheter och i kommuner.
Toni Mickiewicz, Open Knowledge Sweden, Project Manager, OpenUP
(Åsikterna i denna artikel är personliga)
Mer läsning:
OECD Digital Government Index: 2019 results
Open Data and Political Integrity in the Nordic Region
Open Data and the fight against corruption in Latvia, Sweden and Finland
